Så har då sista arbetsveckan för i år blivit avklarad. Känns otroligt skönt! Tänk, lite dryga två veckor ledigt, inte illa!
Under veckorna som gått, har jag inte orkat så mycket mer än att jobba, och samtidigt passat på att försöka mysa lite....Har som tradition att tända mitt lilla kalenderljus. Har ingen aning om hur länge jag hållt på med det, men det är säkert mer än trettio år!!! Huvva! Hur gammal är jag egentligen??? Men, so what, vem bryr sig? Jag tänder mitt lilla ljus och trivs med det...nu är det inte många dagar kvar innan ljuset är slut för den här gången.
Igår när jag kom hem, och som sagt var, sista arbetsdagen för i år var gjord, så stod det en gran i storarummet! Blev så glad, eftersom vi haft lite delade meningar om det där med gran...jag tycker nämligen att det är mysigt med en äkta som luktar gran och skog, men sambon gillar inte jobbet med det....men kan man tänka sig, han hade ordnat en gran och även klätt den! Det kallar jag kärlek :)
Var bara tvungen att lägga ut min totalmissade bild....hade glömt vilka exponeringsdata jag använt, men tyckte bilden blev lite rolig, så här får ni också se den. Titta och "njut", fniss...
Har ju sagt tidigare, att det är svart både när jag åker till jobbet och när jag kommer hem, och det verkar vara som att det håller i sig fortfarande. Trots att jag idag har varit ledig, så har i varje fall solen lyst med sin frånvaro här...däremot har det singlat ner små vita flingor....mys mys.
Nu ikväll passade jag och lilla älsklingen på att ta oss en liten promenad ute i beckmörkret....Härute på landet är det verkligen kolsvart....visst snön är vit, som tur är, men när himlen är täckt med moln och det fortfarande snöar, så lyser inte ens stjärnorna upp himlen, men vad gör det? Det är mysigt ändå!
Titta på lilla älsklingen som är 13 1/2 år, han tycker inte illa om promenader ändå...
Möjligen blir det lite kallt om tassarna, och särskilt när det fastnar mellan trmpdynorna, då blir det lite jobbigt, men även han tycker om att vara ute...
Var tvungen att ta ett kort i mörkret på mitt ena träd, som jag ju inte vet vad det är för något.....(Inläggen från juni månad)http://vidbjarsjobacken.blogspot.se/2012/06/sjukling.html#links
....och nu kommer det goda dofter från köket, där skinkan står i ugnen.....ute dalar ljuvliga snöflingor ner i sakta mak.....och julen börjar göra sig påmind.....känslan kommer så sakteliga smygande....den där med att kunna känna julefrid utan stress....det är sååå gott att ha dragit ner på både förväntningar och prestige.....Tänk förr när man skulle göra allt dagen före julafton!!! Huuu! Nu gör man bara det som man själv känner att man vill ha till jul, ingen stress och press här inte.....härinne har julefriden lägrat sig.....lilla vovvsingen ligger framför brasan, granen är tänd, massor med levande ljus är också tända.....nu får det bara bli en massa mys!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att Du skriver en liten rad
Då blir jag så väldigt glad